små problem

Idag va det första dagen i skolan efter sommarlovet och jag har kommit till insikt att mina problem.. de med att jag har tenta på fredag och opponeringen på uppstasten på torsdag bara är små små potaits gemfört med vad andra har för problem..
Jag har en klasskompis vars man har fått cancer.. det vet inte hur länge till han lever.. men max ett två år.. de har två små söta barn.. De har det perfektalivet med en fin bil, fint hus.. en underbart söt hund och gott gott om pengar.. men vad hjälper det... när han snart ska dö.. jag kände mig ynklig när jag satt och beklagad mig idag om att jag hade mått så dåligt de senaste veckan.. att jag verken kan äta lr sova.. så tittade jag på henne.. hmm tänkte bara att jag va patetisk..

Men samtidigt.. de är mitt problem just nu.. jag pratade just om de här med en anna klasskompis och hon sa de att du kan ju inte må dåligt för hennes skull.. vi alla har våra olika problem och man kan inte jämnföra dem...

men jag kom i allefall på andra tanka.. skulle de va så attt jag inte klarar tentan så får jag väl gå om den kursen.. egentligen.. hur farligt är de då.. visst den är dödens tråkig men det är ju igentligen inget problem.. Å skulle vi få IG på uppstatsen.. vad gör de.. vi har ett tillfälle till att lämna in på.. och det var många som inte lämnade in idag så man är ju inte ensam..
På tal om uppsatsen så va vi på väg att inte få lämna in den...det började med att vi va tvugna att ha sex kopior.. inte en anning om det.. men det va ju inte det stora problemet.. de va ju bara att kopiera.. problem va att jag var tvugen att ha en fullmakt där det stod att de va okej för arthur att jag lämnade in uppstasten själv. och hur skulle de gå till när han är på grand canaria..! jag i ringde, sickade sms, ringde hans tjeje.. men ingen svar. tänkte att nu är det kört.. vi får inte lämna in den.. som tur va kom jag på att han hade skrivit ett mail där det stod att vi var färdiga att lämna in till vår handledare.. det godtog exemenatorn..! så det ordnade sig med.. allt ordnar sig när det är såna här små små problem..

jag tycker att man ska vädersätta sitt liv mer än vad man gör. man vet aldrig när det händer nått. ta hand om varandra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0